Ensam med mina tankar
Sitter i min säng och har precis kollat på de sista två avsnitten av True Bloods första säsong. Serien är grym, annorlunda mot allt annat, den sticker ut och jag älskar den för det.
Helgen har i sig varit annorlunda mot vad jag är van vid.
Det är så lätt att ta saker för givet, komma in i ett vardagsmönster och följa det vecka in och vecka ut.. Det är inte alltid man stannar upp, tänker till och funderar över ens liv. Idag var en sån, lite ovanlig, funderar dag. Dagen har varit omtumlande och det var några jobbiga stunder när jag börjar tänka för mycket och för långt. Det är så lätt att sväva ut och tänka på annat som påminner än om det som hänt eller kunde ha hänt.
Det är läskigt hur skört ett människoliv kan vara. Så snabbt det kan ta slut och hur lätt det kan krossa hjärtan som följd.
Jag vet inte om det jag skrivit låter flummigt, dramatiskt eller bara tragiskt, jag är inte kapabel att bedömma det för stunden.
Det som skrämmer mig är medans jag hade några väldigt roliga timmar och skrattade mer än jag gjort på länge så hade personer i min närhet, som betyder oerhört mycket för mig, några av de kanske värsta timmarna i deras liv.. Att saker kan förändras så snabbt, att någon kan vara så omedeveten & att ingenting någonsin är givet..
Tankarna skrämmer mig men verkligheten är i sin storhet ännu mer skräckinjagande.
Behövde skriva av mig lite, vissa saker är inte bra att hålla inom sig.
Trots allt hade jag ändå några supermysiga timmar med en superfin familj och sötaste Maggie.
Inget är så smittsamt som ett barns sanna lycka, ett endaste litet leende kan lysa upp ett helt rum och värma ett ensamt hjärta.
Flummigt eller bara innerligt?
Same shit.. Allt kan inte vara seriöst jämt och ständigt.
Kunde inte sova så de va anledningen till att jag började skriva här från första början.
Nu ska jag iallafall göra ett försök.
Godnatt vänner! ♥
P.S. Vad hade jag gjort utan alla mina fina vänner?
Helgen har i sig varit annorlunda mot vad jag är van vid.
Det är så lätt att ta saker för givet, komma in i ett vardagsmönster och följa det vecka in och vecka ut.. Det är inte alltid man stannar upp, tänker till och funderar över ens liv. Idag var en sån, lite ovanlig, funderar dag. Dagen har varit omtumlande och det var några jobbiga stunder när jag börjar tänka för mycket och för långt. Det är så lätt att sväva ut och tänka på annat som påminner än om det som hänt eller kunde ha hänt.
Det är läskigt hur skört ett människoliv kan vara. Så snabbt det kan ta slut och hur lätt det kan krossa hjärtan som följd.
Jag vet inte om det jag skrivit låter flummigt, dramatiskt eller bara tragiskt, jag är inte kapabel att bedömma det för stunden.
Det som skrämmer mig är medans jag hade några väldigt roliga timmar och skrattade mer än jag gjort på länge så hade personer i min närhet, som betyder oerhört mycket för mig, några av de kanske värsta timmarna i deras liv.. Att saker kan förändras så snabbt, att någon kan vara så omedeveten & att ingenting någonsin är givet..
Tankarna skrämmer mig men verkligheten är i sin storhet ännu mer skräckinjagande.
Behövde skriva av mig lite, vissa saker är inte bra att hålla inom sig.
Trots allt hade jag ändå några supermysiga timmar med en superfin familj och sötaste Maggie.
Inget är så smittsamt som ett barns sanna lycka, ett endaste litet leende kan lysa upp ett helt rum och värma ett ensamt hjärta.
Flummigt eller bara innerligt?
Same shit.. Allt kan inte vara seriöst jämt och ständigt.
Kunde inte sova så de va anledningen till att jag började skriva här från första början.
Nu ska jag iallafall göra ett försök.
Godnatt vänner! ♥
P.S. Vad hade jag gjort utan alla mina fina vänner?
Kommentarer
Trackback
